© GERTs BLOGGBILDER

Natur Fåglar Insekter Sommar Vinter

Kaja

Kaja (Corvus monedula) är en fågel i familjen kråkfåglar som förekommer över Europa, västra Asien och i Nordafrika. Den är huvudsakligen en stannfågel, men en del populationer i norr och öster flyttar söderut på vintern. Fyra underarter har identifierats. De utskiljer sig framförallt i fjäderdräktens färger på huvudet och nacken. Carl von Linné var den första som beskrev denna art formellt. Han gav den namnet Corvus monedula. DNA-analys har senare visat att denna art, tillsammans med klippkaja, är en tidig förgrening i släktet Corvus och eventuellt tillräckligt olika de andra för att motivera att de klassificeras som ett eget släkte, Coloeus.

Den blir 34-39 cm lång och har svart fjäderdräkt med grå nacke och distinkt blek-grå iris. Den är social och kommunicerar med läten. Den lever i en liten grupp med komplex social struktur, i jordbrukslandskap, öppen skog, bergsklippor vid havet och i städer. Den är en allätare som lever på det den kan få tag på, många olika sorters växtdelar och ryggradslösa djur, liksom avfall som den kan hitta i städer. Kajan bildar monogama par som bygger enkla bon av kvistar i håligheter i träd, på klipphällar eller på byggnader. Den lägger ungefär fem ägg som är blekt blåa eller blågröna, med bruna fläckar. Äggen ruvas av honan. Ungarna blir flygfärdiga fyra till fem veckor efter kläckningen

Honan och hanen är lika. På ovansidan av huvudet är den blåsvart. Dess rygg är svart, de undre kroppsdelarna mörkgråa, vingarna och stjärten är glänsande svarta. Ögonen är ljusa. Kroppslängden är nära 34 cm och vingspannet 64-73 cm. Den väger ungefär 240 gram. Näbben är kort och kraftig. Den adulta fågeln har en ljusblå iris medan ungfågeln har en brun. Ungfåglar har också en brunare ton på vingarna.

Liksom många andra arter i släktet kråkor är kajan intelligent, nyfiken och social, och är i allmänhet livligare och snabbare än de andra i sina rörelser. De kan uppträda oskyggt men är alltid vaksamma. En juvenil kaja kan ganska lätt göras tam och kan läras att härma ord eller att komma när man kallar på den

Genom att blotta nacken och burra upp huvudfjädrarna ber kajan sin partner att putsa dem. Putsningen utförs huvudsakligen på huvudet och nacken. Detta beteende förekommer nästan bara mellan häckande par

.

**********************************************************************

                                                                   **********************************

                                                                 ********************************

Förstora 

                                                    ***********************************

2016-03-02 19:16   Lena Holm

Här har vi ju en av mina absoluta favoriter och nu fick jag dessutom en påminnelse att jag måste kolla hur det är med fotofikat till helgen. Uppsala har ca 40 000 kajor och jag älskar att titta på dem.
Hälsningar Lena

Svar från gertphoto 2016-03-07 18:14

Tack Lena Vist är kajan fina ock den är klok också Vi har en granne som matar dem och skator Gillar det inte för de skrämmer små fåglarna vid min matning Ha en skön kväll : ) // Gert

2016-03-02 21:35   Mikael Jakobsson

Japp, denna känner jag igen. Sådana finns det gott om. Oförtjänt dåligt rykte tycker jag. Den är fin att titta på. Din sista bild är speciellt bra, Gert.
Ha det fint!

Svar från gertphoto 2016-03-07 18:19

Tack Mikael Här blir många kajor för de häckar i kyrkan och en granne matar dem så det blir stora flocka med kajor Ha en skön kväll : ) // Gert

2016-03-05 21:18   Gun-Inger Arvidsson

Dessa kajor är häftiga kan jag tycka som inte bor i stan.
Vilket liv där är på kvällen. Hi hi.
Fina bilder
Gun-Inger

Svar från gertphoto 2016-03-07 18:24

Tack Gun-Inger Vist är det många i staden här häckar de i kyrkan så ibland så är det liv och rörelse bland kajor Ha en skön tisdag : ) // Gert